Ett tåg består av ett lokomotiv samt vagnar, och det är lokets uppgift att se till att hela tåget rör på sig. Lokomotivet omvandlar en typ av energi (tex. ved, kol, diesel eller el) till kinetisk energi, det vill säga rörelseenergi, som gör att både loket samt vagnarna kan förflytta sig såväl framåt som bakåt.
De första, mer primitiva loken omvandlade ånga till rörelseenergi. Dessa lok, närmare bestämt ångloken, var populära i cirka ett århundrande. Ångloket ersattes dock av dieselloket som förfogar över en kraftfull motor samt i många fall en generator som bistår med elektricitet till tågets alla vagnar. I somliga fall används dock elektriska alternerare istället för en generator.
På 2000-talet har även eltågen blivit populära. De samlar upp kinetisk energi med hjälp av ett tredje spår, eller en ellina, som återfinns strax intill den befintliga rälsen. Eltågen kan ta vara på strömmen tack vare en transformator som fördelar elektriciteten till motorn, så även vagnarna. Elektriska tåg är i Sverige mest vanligt förekommande i tunnelbanor.
Det faktum att lokomotiven i många fall är energieffektiva gör tåget till ett hållbart transportmedel.
Hur kör man ett tåg?
Lokföraren befinner sig i förarkupén, varpå hon ökar alternativt sänker hastigheten med hjälp av en styrspak. I kontrollpanelen återfinns även en broms samt en nödbroms. Den ”vanliga” bromsmekaniken består av en luftbroms, medan nödbromsen fungerar som en handbroms för bilar.
Luftbromsarna använder sig av högtrycksluft för att få tåget att sakta ner. Mer specifikt bildas friktion mot tågets hjul, som bidrar till att hjulen rullar långsammare.
Men har tåg någon gaspedal egentligen?
Nej, en sådan behövs inte. Styrspakarna fungerar precis som en gaspedal för bilar gör, förtydligar HowStuffWorks.com.
Vad händer om tåget inte kan stanna?
Om luftbromsarna fallerar; då drar lokföraren i nödbromsen varpå tåget stannar helt. Att luftbromsarna slutar fungera är ovanligt, men en sådan situation kan inträffa såvida lufftycket från de sedvanliga bromsarna inte är tillräckligt.
Hur fungerar tågräls?
Tågräls ska ha en låg friktion för att tåget ska kunna förflytta sig så lätt som möjligt. Tågräls består i regel av två vertikala spår, och ibland även ett tredje spår som i sin tur försörjer tåget med elektricitet.